6 maj, 2026 Okategoriserade
Linda Spåman har designat årets Galagotröja och berättar här om sin kärlek till skelett och mörk komedi.
Hej Linda Spåman! Du har tecknat årets Galagotröja och dessutom är aktuell med serieromanen Ett år av apokalyptiskt tänkande som nominerades till Augustpriset 2025 och nu även blivit nominerad till Urhundens bästa serieroman 2025!
På årets Galagotröja är ett skelett i fokus, skelettet är även känt från omslaget till Ett år av apokalyptiskt tänkande. Vad betyder skelett för dig?
Jag älskar att rita skelett och gläds mycket åt historiska skelett i konsten.
För länge sedan ritade jag en bok som heter Från bArn till dÖd, med bara skelett, så skelettet följer säkert med in i framtiden, skelett är tidlöst.
Hur skulle du beskriva Ett år av apokalyptiskt tänkande för någon som inte har läst den?
Det är en bok som handlar om min pappa, min bästa vän och min värsta vän och hans sista levnadsår, och det är en berättelse tycker jag om aktiv dödshjälp. Men den handlar också om lojalitet, familj, kärlek och den sista önskningen.
I Ett år av apokalyptiskt tänkande ser skelettets mun ibland ser ut som om den är igensydd? Som för att visa att Linda som karaktär egentligen pratar med sig själv och själv gestaltar dödens svar?
Jag ritade en första version av den här boken utan ett skelett, och ganska linjär, och väldigt sentimentalt, och ganska dåligt tyckte jag det blev.
Perioden då min pappa var sjuk upplevde jag som oerhört ensam som anhörig, Walter var ju den sjuke och helt uppslukad av detta, och jag tilldelades en förnuftig anhörigroll tycker jag, som jag inte heller kände igen mig själv, då minns jag att jag pratade väldigt mycket med mig själv, både högt och tyst.
Många av dina serier centrerar kring psykisk ohälsa och har mörka teman. Varför då?
Jag tror det är en missuppfattning att det skulle vara mörka teman, jag arbetar möjligtvis med mörk komedi, men framförallt så vill jag att mina böcker ska vara roliga.
Ett år av apokalyptiskt tänkande är din 8de utgivna bok, hur har du förändrats som serietecknare och författare sen den första boken Misslyckat självmord i Mölndals bro från 2011?
Jag tycker att jag har blivit en bättre tecknare, och även numera tecknar i färg.
Hur kommer det sig att du blev serietecknare?
Min plan var att bli en textilkonstnär, såhär i efterhand så minns jag inte varför, men kort sammanfattat så blev inte mitt första textila examensprojekt godkänt, jag skulle sy en jättestor regnbåge, och då blev det istället ett serieromanprojekt, "Kötthuvudet", och som jag minns det med nåt textilt inslag.
Och sen tog det i och för sig lång tid innan jag gjorde en serieroman igen, men det kan hända då och då, jag är en tillfällig serietecknare, när andan faller på.
Du skriver ofta självbiografiskt, finns det något som skiljer Linda som karaktär från Linda serietecknaren?
Nej jag är väldigt lik mig själv, om jag tecknar mig själv, eventuellt framstår jag lite mer sympatisk och trevligare i teckning än i verkligheten.
Har du något nytt projekt som du jobbar med just nu, som du kan berätta om?
Ja jag arbetar med ett projekt med arbetstiteln Gå ned i vikt på 30000 år, och läser en massa böcker och text om viktresor, det kan bli något, säkert nu för att jag svarar dig här så blir det inget, men det är en bra titel i alla fall.
Tei Hasselqvist, praktikant
tei@ordfrontforlag.se
Kolla in:
