6 maj, 2026 Okategoriserade
Linda Spåman har designat årets Galagotröja och berättar här om sin kärlek till skelett och mörk komedi.

Hej Linda Spåman! Du har tecknat årets Galagotröja och dessutom är aktuell med serieromanen Ett år av apokalyptiskt tänkande som nominerades till Augustpriset 2025 och nu även blivit nominerad till Urhundens bästa serieroman 2025!
På årets Galagotröja är ett skelett i fokus, skelettet är även känt från omslaget till Ett år av apokalyptiskt tänkande. Vad betyder skelett för dig?
Jag älskar att rita skelett och gläds mycket åt historiska skelett i konsten.
För länge sedan ritade jag en bok som heter Från bArn till dÖd, med bara skelett, så skelettet följer säkert med in i framtiden, skelett är tidlöst.
Hur skulle du beskriva Ett år av apokalyptiskt tänkande för någon som inte har läst den?
Det är en bok som handlar om min pappa, min bästa vän och min värsta vän och hans sista levnadsår, och det är en berättelse tycker jag om aktiv dödshjälp. Men den handlar också om lojalitet, familj, kärlek och den sista önskningen.

I Ett år av apokalyptiskt tänkande ser skelettets mun ibland ser ut som om den är igensydd? Som för att visa att Linda som karaktär egentligen pratar med sig själv och själv gestaltar dödens svar?
Jag ritade en första version av den här boken utan ett skelett, och ganska linjär, och väldigt sentimentalt, och ganska dåligt tyckte jag det blev.
Perioden då min pappa var sjuk upplevde jag som oerhört ensam som anhörig, Walter var ju den sjuke och helt uppslukad av detta, och jag tilldelades en förnuftig anhörigroll tycker jag, som jag inte heller kände igen mig själv, då minns jag att jag pratade väldigt mycket med mig själv, både högt och tyst.
Många av dina serier centrerar kring psykisk ohälsa och har mörka teman. Varför då?
Jag tror det är en missuppfattning att det skulle vara mörka teman, jag arbetar möjligtvis med mörk komedi, men framförallt så vill jag att mina böcker ska vara roliga.
Ett år av apokalyptiskt tänkande är din 8de utgivna bok, hur har du förändrats som serietecknare och författare sen den första boken Misslyckat självmord i Mölndals bro från 2011?
Jag tycker att jag har blivit en bättre tecknare, och även numera tecknar i färg.
Hur kommer det sig att du blev serietecknare?
Min plan var att bli en textilkonstnär, såhär i efterhand så minns jag inte varför, men kort sammanfattat så blev inte mitt första textila examensprojekt godkänt, jag skulle sy en jättestor regnbåge, och då blev det istället ett serieromanprojekt, "Kötthuvudet", och som jag minns det med nåt textilt inslag.
Och sen tog det i och för sig lång tid innan jag gjorde en serieroman igen, men det kan hända då och då, jag är en tillfällig serietecknare, när andan faller på.
Du skriver ofta självbiografiskt, finns det något som skiljer Linda som karaktär från Linda serietecknaren?
Nej jag är väldigt lik mig själv, om jag tecknar mig själv, eventuellt framstår jag lite mer sympatisk och trevligare i teckning än i verkligheten.
Har du något nytt projekt som du jobbar med just nu, som du kan berätta om?
Ja jag arbetar med ett projekt med arbetstiteln Gå ned i vikt på 30000 år, och läser en massa böcker och text om viktresor, det kan bli något, säkert nu för att jag svarar dig här så blir det inget, men det är en bra titel i alla fall.
Tei Hasselqvist, praktikant
tei@ordfrontforlag.se
Linda Spåman har designat årets Galagotröja och berättar här om sin kärlek till skelett och mörk komedi.
Läs mer »
Mats Jonsson återvänder till sitt 90-tal, och granskar det med kritisk blick. Cecilia Vårheds toxiska kompisgäng återförenas och ger sig ut på en vansinnig biltur och Johan Wanloo försöker leva ett mer spännande liv. Dessutom: väggkalendrar av Sanna Kullin och Anneli Furmark.
Läs mer »
Sanna Kullins Göteborgssyndromet, Steve Nyberg och Max Heberts Tre män funna mördade i Klippan och Linda Spåmans Ett år av apokalyptiskt tänkande är alla nominerade i kategorin 2025 års bästa serieroman!
Läs mer »
Pjäsversionen av Mats Jonssons Augustnominerade serieroman När vi var samer sattes upp på Västerbottensteatern 2024. Boken dramatiserades av Tora von Platen och översattes till umesamiska av Henrik Barruk. Guh lejmeh sámieh/När vi var samer innehåller förutom Tora von Platens manus, illustrationer av Mats Jonsson samt fotografier från föreställningen. Utkommer 25 maj.
Äntligen är Augustprisnominerade Alma Thörn tillbaka! I Everest berättar hon om småbarnsmamman Emma som sitter fast vid disk- och sopberg hemma, men drömmer om världens högsta berg. Utkommer 16 mars. Recensionsdag: 24 mars.
jag kan inte annat än älska hur Alma Thörn inte gör en halvhalt och vänder mot ett städat och lycklig slut, utan driver berättelsen rakt mot den verkliga katastrofen - superlojal med Emma, superlojalt med hennes besatthet efter att få leva helt.
Sara Meidell i Västerbottens-Kuriren
Den spännande uppföljaren till Augustprisade Klara – Tvättbjörnarnas stad. Klara och de andra i tvättbjörnsgänget bedriver en farlig tvåfrontskamp mot de läskiga Clownerna och mot de ännu värre Teknokraterna som förvandlar stadens fattiga kvarter till grus. Utkommer 11 mars. Recensionsdag 19 mars.
en närmast filmisk kärlek till det vilda, potentiellt samhällsomstörtande i att vara barn och att välja att gå sin egen väg. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något
Alexandra Sundqvist i DN
Anders Annikas, vik. chefredaktör Stortorget 1, 111 29 Stockholm. Mail: anders[at]ordfrontforlag.se
Sofia Olsson, förläggare Stortorget 1, 111 29 Stockholm. Telefon: 0704-10 20 86 mån-tors kl 9-15. Mail: sofiao[at]ordfrontforlag.se
International rights Alessandra Sternfeld, AM Book. Mail: alessandra[at]am-book.com
Prenumerationsärenden Nätverkstan Ekonomitjänst. Mail: galago[at]natverkstan.net. Telefon: 031-743 99 05 (tis-ons kl. 9-12)