11 januari, 2021 Okategoriserade
På åttiotalet var gamla stan i Palma de Mallorca ett ställe dit Bartolomé Seguí helst inte gick. Förutom för att besöka en viss serietidningsbutik, förstås. Galago har intervjuat illustratören till Gabi Beltráns uppväxtskildring Återvändsgränder, som vi nu ger ut i svensk översättning.
Bartolomé Seguí växte upp i Mallorcas huvudstad Palma samtidigt som författaren till Återvändsgränder, Gabi Beltrán, men de levde sina tonårsliv i olika världar. Trots att Seguí bara bodde ett par gator från stadsdelen där Beltrán bodde och där Återvändsgränder utspelar sig gick han aldrig dit på natten – under åttiotalet ansågs det nämligen vara en farlig plats.

– Liksom i många andra städer är skillnaden mellan då och nu att de fattiga kvarteren inte låg i utkanten av stan som de gör nu, utan i stadens hjärta, i gamla stan där det på dagen var normalt att röra sig.
Trots att de inte kände varandra hade Seguí och Beltrán ett ställe i gamla stan gemensamt:
– Där fanns en serietidningsbutik. Det var där vi upptäckte författarna som fick oss att älska tecknade serier: Moebius, Pratt, Breccia, Bilal… I Återvändsgränder finns en liten hyllning till stället, i bakgrunden på en av bilderna kan man se hur Gabi och jag träffas där.

Som serietecknare i början av sin bana var det oundvikligt för Seguí att se upp till författare med bländande talang som Moebius, berättar han.
– Men serier är ju framför allt narrativa, och med tiden har jag blivit mer intresserad av författare vars teckningar kanske inte är lika vidunderliga, men som genom sina bilder lyckas med beundransvärt historieberättande. Jag talar om Blain, Gipi, Jorge González…
Mallorca har en betydelsefull scen för tecknade serier, med flera förlag och seriefestivalen Comic Nostrum. Författarna här har alltid haft goda relationer sinsemellan, berättar Seguí. Cirklarna är så små att alla får lov att komma överens med varandra. Det var just genom gemensamma författarvänner som Seguí i vuxen ålder lärde känna Beltrán.
– Då och då skrev Gabi berättelser från sin barndom på sin blogg och vi sa alla åt honom att han borde teckna dem. Eftersom han själv inte kände sig manad att göra det, föreslog jag att vi skulle delta i serietävlingen Ciutat de Palma och ifall vi vann skulle jag teckna hans manuskript. Vi vann, och så blev Återvändsgränder till.
Att illustrera någon annans självbiografi var inte alls konstigt, menar Seguí. Han är övertygad om att arbetet som serietecknare eller filmskapare inte behöver vara kopplat till att rita eller att överföra sina egna manus till vita duken.
"Att du kan rita betyder inte nödvändigtvis att du kan skriva"
– Att du kan rita betyder inte nödvändigtvis att du kan skriva, och ett bra manus är en förutsättning för att ge ut bra historier. Gällande Återvändsgränder är det Gabi som lyckas med det allra svåraste, att gå utöver sin egen självbiografi och berätta om andra karaktärer som är så mänskliga att man blir förtrollad av deras öden oavsett om man bor i Palma, Paris eller Bronx, oavsett om man läser boken nu eller om hundra år.
I arbetet med boken var tilliten som fanns mellan Seguí och Beltrán viktig.
– Han gav mig frihet att utveckla en storyboard. Han antydde vilka situationer och dialoger de olika scenerna skulle bestå av och lämnade sedan det grafiska i mina händer. Så jag fick planera ordningen, antalet vinjetter, bildernas utformning… För mig är allt det här viktigt för att inte känna mig som en fånge i manuset.
Beslutet att ta med Beltráns texter skrivna ur vuxenperspektiv mellan de tecknade historierna var också gemensamt. Seguí tyckte att de skulle förstärka historien genom att lägga till en annan dimension och de kom tillsammans överens om att göra så.
Återvändsgränder av Gabi Beltrán och Bartolomé Seguí i svensk översättning finns ute nu!
Daniela Lillhannus
praktikant@ordfrontforlag.se
Bartolomé Seguí föddes i Palma 1962. Hans största intressen som barn var bordsfotboll och tecknade serier, han började tidigt rita sina egna. På åttiotalet flyttade han till Barcelona för att studera, med avsikten att bli publicerad i en av de många serietidningar som fanns då. Han publicerades i tidningar och antologier som El Víbora, Madriz, Cairo och El Jueves, och 1984 gav han ut sitt första seriealbum A salto de mata som handlade om Simón Feijoo, en detektiv som höll till i stadsdelen Raval i Barcelona. Sedan dess har han tecknat mer än ett dussin serieböcker, samt illustrerat ett flertal barnböcker. Med boken Las serpientes ciegas vann Seguí det nationella seriepriset från det spanska kulturministeriet 2009. Återvändsgränder är den första av hans böcker som ges ut på svenska.
Den hyllade fransk-iranska serietecknaren och filmregissören Marjane Satrapi blev 56 år gammal. Hennes Persepolis är ett portalverk inom seriekonsten. ”Hela Persepolis kan betraktas som en enda protest mot mullornas skräckvälde i landet”, skriver Rojin Pertow.
Läs mer »
Författaren Marco Taddei och illustratören La Came ligger bakom serieromanen Vaggvisan från Malanotte. Inför deras besök på SIS passade Galago på att ställa några frågor.
Läs mer »
Mats Jonsson återvänder till sitt 90-tal, och granskar det med kritisk blick. Cecilia Vårheds toxiska kompisgäng återförenas och ger sig ut på en vansinnig biltur och Johan Wanloo försöker leva ett mer spännande liv. Dessutom: väggkalendrar av Sanna Kullin och Anneli Furmark.
Läs mer »
De dåliga vännerna från Fattigt skryt försöker leva sunda liv på varsina håll, men i Lord All Smitey återförenas de motvilligt och ger sig ut på en roadtrip. Är det ödet? Är det slumpen? Guds långa finger undslipper ingen, och onda ting bubblar under ytan. Vissa människor är inte menade att vara lyckliga. Utkommer 21 augusti. Recensionsdag 31 augusti.
Mats Jonssons serieroman När vi var samer sattes upp på Västerbottensteatern 2024. Boken dramatiserades av Tora von Platen och översattes till umesamiska av Henrik Barruk. Guh lejmeh sámieh/När vi var samer innehåller förutom Tora von Platens manus, illustrationer av Mats Jonsson samt fotografier från föreställningen. Utkommen. Recensionsdag 2 juni.
Förutom själva dialogerna består den här rikhaltiga bokutgåvan av ett introducerande förord av Samuel Hellgren, ordförande i Álgguogåhtie – umesamer isamverkan, insprängda illustrationer från Jonssons originalbok samt fakta om uruppsättningen. Sammantaget en lärorik dramatisering av ett omskakande stycke historia. Betyg: 4.
Martin Lagerholm i BTJ 13, 26
Äntligen är Augustprisnominerade Alma Thörn tillbaka! I Everest berättar hon om småbarnsmamman Emma som sitter fast vid disk- och sopberg hemma, men drömmer om världens högsta berg.
jag kan inte annat än älska hur Alma Thörn inte gör en halvhalt och vänder mot ett städat och lycklig slut, utan driver berättelsen rakt mot den verkliga katastrofen - superlojal med Emma, superlojalt med hennes besatthet efter att få leva helt.
Sara Meidell i Västerbottens-Kuriren
Anders Annikas, vik. chefredaktör Stortorget 1, 111 29 Stockholm. Mail: anders[at]ordfrontforlag.se
Sofia Olsson, förläggare Stortorget 1, 111 29 Stockholm. Telefon: 0704-10 20 86 mån-tors kl 9-15. Mail: sofiao[at]ordfrontforlag.se
International rights Alessandra Sternfeld, AM Book. Mail: alessandra[at]am-book.com
Prenumerationsärenden Nätverkstan Ekonomitjänst. Mail: galago[at]natverkstan.net. Telefon: 031-743 99 05 (tis-ons kl. 9-12)