11 januari, 2021 Okategoriserade
På åttiotalet var gamla stan i Palma de Mallorca ett ställe dit Bartolomé Seguí helst inte gick. Förutom för att besöka en viss serietidningsbutik, förstås. Galago har intervjuat illustratören till Gabi Beltráns uppväxtskildring Återvändsgränder, som vi nu ger ut i svensk översättning.
Bartolomé Seguí växte upp i Mallorcas huvudstad Palma samtidigt som författaren till Återvändsgränder, Gabi Beltrán, men de levde sina tonårsliv i olika världar. Trots att Seguí bara bodde ett par gator från stadsdelen där Beltrán bodde och där Återvändsgränder utspelar sig gick han aldrig dit på natten – under åttiotalet ansågs det nämligen vara en farlig plats.
– Liksom i många andra städer är skillnaden mellan då och nu att de fattiga kvarteren inte låg i utkanten av stan som de gör nu, utan i stadens hjärta, i gamla stan där det på dagen var normalt att röra sig.
Trots att de inte kände varandra hade Seguí och Beltrán ett ställe i gamla stan gemensamt:
– Där fanns en serietidningsbutik. Det var där vi upptäckte författarna som fick oss att älska tecknade serier: Moebius, Pratt, Breccia, Bilal… I Återvändsgränder finns en liten hyllning till stället, i bakgrunden på en av bilderna kan man se hur Gabi och jag träffas där.
Som serietecknare i början av sin bana var det oundvikligt för Seguí att se upp till författare med bländande talang som Moebius, berättar han.
– Men serier är ju framför allt narrativa, och med tiden har jag blivit mer intresserad av författare vars teckningar kanske inte är lika vidunderliga, men som genom sina bilder lyckas med beundransvärt historieberättande. Jag talar om Blain, Gipi, Jorge González…
Mallorca har en betydelsefull scen för tecknade serier, med flera förlag och seriefestivalen Comic Nostrum. Författarna här har alltid haft goda relationer sinsemellan, berättar Seguí. Cirklarna är så små att alla får lov att komma överens med varandra. Det var just genom gemensamma författarvänner som Seguí i vuxen ålder lärde känna Beltrán.
– Då och då skrev Gabi berättelser från sin barndom på sin blogg och vi sa alla åt honom att han borde teckna dem. Eftersom han själv inte kände sig manad att göra det, föreslog jag att vi skulle delta i serietävlingen Ciutat de Palma och ifall vi vann skulle jag teckna hans manuskript. Vi vann, och så blev Återvändsgränder till.
Att illustrera någon annans självbiografi var inte alls konstigt, menar Seguí. Han är övertygad om att arbetet som serietecknare eller filmskapare inte behöver vara kopplat till att rita eller att överföra sina egna manus till vita duken.
"Att du kan rita betyder inte nödvändigtvis att du kan skriva"
– Att du kan rita betyder inte nödvändigtvis att du kan skriva, och ett bra manus är en förutsättning för att ge ut bra historier. Gällande Återvändsgränder är det Gabi som lyckas med det allra svåraste, att gå utöver sin egen självbiografi och berätta om andra karaktärer som är så mänskliga att man blir förtrollad av deras öden oavsett om man bor i Palma, Paris eller Bronx, oavsett om man läser boken nu eller om hundra år.
I arbetet med boken var tilliten som fanns mellan Seguí och Beltrán viktig.
– Han gav mig frihet att utveckla en storyboard. Han antydde vilka situationer och dialoger de olika scenerna skulle bestå av och lämnade sedan det grafiska i mina händer. Så jag fick planera ordningen, antalet vinjetter, bildernas utformning… För mig är allt det här viktigt för att inte känna mig som en fånge i manuset.
Beslutet att ta med Beltráns texter skrivna ur vuxenperspektiv mellan de tecknade historierna var också gemensamt. Seguí tyckte att de skulle förstärka historien genom att lägga till en annan dimension och de kom tillsammans överens om att göra så.
Återvändsgränder av Gabi Beltrán och Bartolomé Seguí i svensk översättning finns ute nu!
Daniela Lillhannus
praktikant@ordfrontforlag.se
Bartolomé Seguí föddes i Palma 1962. Hans största intressen som barn var bordsfotboll och tecknade serier, han började tidigt rita sina egna. På åttiotalet flyttade han till Barcelona för att studera, med avsikten att bli publicerad i en av de många serietidningar som fanns då. Han publicerades i tidningar och antologier som El Víbora, Madriz, Cairo och El Jueves, och 1984 gav han ut sitt första seriealbum A salto de mata som handlade om Simón Feijoo, en detektiv som höll till i stadsdelen Raval i Barcelona. Sedan dess har han tecknat mer än ett dussin serieböcker, samt illustrerat ett flertal barnböcker. Med boken Las serpientes ciegas vann Seguí det nationella seriepriset från det spanska kulturministeriet 2009. Återvändsgränder är den första av hans böcker som ges ut på svenska.
Kolla in:
