16 september, 2024 Okategoriserade
Senaste numret av Galago har tema FYSIK! Kungliga Vetenskapsakademien har sedan 1901 delat ut Nobelpriset i fysik. Uppenbarligen kan man därmed tävla i fysik, så vi går ett steg längre och bjussar på en topplista över de fem främsta fysikpristagarna genom tiderna.
Eftersom vi själva inte är smarta nog att sovra mellan modeller och principer, effekter och diffraktion, spridning och strålning, bad vi Anna Davour, fysiker, vetenskapsjournalist och astronomi och fysik-redaktör på Forskning & Framsteg om hjälp.

5. Mystiska strålar: Wilhelm Röntgen, 1901
Det första Nobelpriset i fysik gick till Wilhelm Röntgen. Han hade upptäckt en okänd sorts strålar som kunde lysa rakt igenom många material. Han kallade dem för X-strålar (X-Strahlen), där X står för okänd.
Ett par år senare gick priset till Marie och Pierre Curie tillsammans Henri Bequerel för deras studier av radioaktivitet. Den strålning som uppstod i det sammanhanget var också av okänd natur.
Vi ser spår av den tidens fascination för strålning i äldre science fiction-berättelser där det finns krympstrålar, dragstrålar, strålar som förstenar folk och så vidare.
4. Teori och kontrovers: Albert Einstein, 1921
Albert Einstein var superkändis och geniförklarad för sina relativitetsteorier redan kring 1920. Men det var inte dem han fick pris för.
Den speciella relativitetsteorin beskriver rörelse och energi. Den allmänna relativitetsteorin beskriver gravitationen och rumtidens krökning. De här idéerna var teoretiska och svåra att ta till sig och de experimentella beläggen inte särskilt starka. I Kungliga Vetenskapsakademien föredrog många fysik baserad på noggranna experiment. Samtidigt insåg man Einsteins betydelse, och det hade varit konstigt att inte belöna honom alls. Därför fick han priset för sin förklaring av hur ljus kan slå loss elektroner från ett material, något som kallas för den fotoelektriska effekten.

3. Magiska tal: Maria Goeppert-Mayer, 1963
Fysikern Maria Goeppert-Mayer undrade över atomkärnans ”magiska tal”. Kärnor med vissa antal av protoner respektive neutroner var mer stabila än andra. Hon lade fram en modell där atomkärnan är uppbyggd i skal, lite som en lök, som bestämdes av de magiska talen. Det gjorde atomkärnan mer begriplig och gav henne Nobelpriset.
Maria Goeppert-Mayer gjorde mycket av sin forskning oavlönad. Hon var gift med en annan forskare, Joseph Mayer, och många universitet hade regler som gjorde att det inte gick att anställa båda makarna i ett par. Maken stöttade att hon forskade ändå. Paret umgicks med många kända forskare, och var kända för sina fester. Efter Maria Goeppert-Mayer dröjde det 55 år innan en kvinna fick Nobelpris i fysik igen.
2. Vardagsljus: Isamu Akasaki, Hiroshi Amano och Shuji Nakamura, 2014
Många upptäckter inom fysik kan tyckas långt från vanliga människors vardag. De flesta som hörde talas om Nobelpriset 2014 kunde däremot säga att de redan använde sig av det som de prisbelönade forskarna hade gjort.
De utvecklade nämligen en teknik för att tillverka lysdioder (LED) med blått ljus. Tidigare fanns det röda och gröna lysdioder. När de kunde kombineras med blå blev det möjligt att göra LED-lampor som lyser vitt – eller med andra nyanser. På så vis kan vi få energisnåla lampor.

1. En kosmisk upptäckt och inte fågelbajs!: Arno Penzias och Robert Wilson, 1978
Arno Penzias och Robert Wilson arbetade 1964 med att utveckla en antenn för experiment med satellitkommunikation och radioastronomi. De stördes av ett ihållande brus från alla riktningar på himlen, som de först tog för ett instrumentproblem. De testade bland annat att rengöra antennen från ett vitt så kallat dielektriskt material som ansamlats – bajs från duvor – utan att bli av med bruset.
Till slut fick de hjälp av några teoretiska fysiker som förstod att det rörde sig om bakgrundsstrålning från universums heta och sammanpressade barndom, det vi brukar kalla Big Bang. 14 år senare fick de Nobelpriset för sin upptäckt.
Hedersomnämnande: Nobelmedaljerna som räddades undan nazisterna
I april 1940 ockuperades Danmark av Tyskland. Den berömde danske fysikern Niels Bohr visste att han måste agera snabbt, för han hade fått två Nobelmedaljer från fysikpristagarna Max von Laue och James Franck att ta hand om. Under nazisterna var det dödsstraff på att föra ut guld ur landet. Niels Bohr diskuterade problemet med kemisten George de Hevesy, och de förkastade idén att gräva ned medaljerna. I stället föreslog de Hevesy kungsvatten, en blandning av salpetersyra och saltsyra som är det enda som kan lösa upp guld. När nazisterna finkammade Niels Bohr-institutet förvarades guldet helt öppet men osynligt i en syralösning, och ingen misstänkte något. Efter kriget kunde guldet utvinnas igen och medaljerna gjutas om.
Niels Bohrs egen Nobelmedalj (från 1922) då? Den hade han sålt tidigare samma år till förmån för Finlandshjälpen.
Text: Anna Davour
Illustration: Cecilia Vårhed
”Det är som att välja mellan pest och kolera” är ett synnerligen välanvänt uttryck för en situation med två dåliga valmöjligheter. Men vilken sjukdom är egentligen värst? Tei Hasselqvist reder ut denna och ytterligare fyra eviga antingen-eller-frågor.
Läs mer »
Den hyllade fransk-iranska serietecknaren och filmregissören Marjane Satrapi blev 56 år gammal. Hennes Persepolis är ett portalverk inom seriekonsten. ”Hela Persepolis kan betraktas som en enda protest mot mullornas skräckvälde i landet”, skriver Rojin Pertow.
Läs mer »
Mats Jonsson återvänder till sitt 90-tal, och granskar det med kritisk blick. Cecilia Vårheds toxiska kompisgäng återförenas och ger sig ut på en vansinnig biltur och Johan Wanloo försöker leva ett mer spännande liv. Dessutom: väggkalendrar av Sanna Kullin och Anneli Furmark.
Läs mer »
Not Forever utspelar sig under fyra månader som aldrig blev skildrade i den kultförklarade serieromanen Hey Princess. Nu kastar sig Mats Jonsson åter handlöst ner i sitt bitterljuva och solkiga 90-tal. En tid av osäkerhet, ängslig positionering och mansgriseri, men också av innerlig vänskap, levnadsglädje och inomhusrökning. De 30 år som gått ger nya insikter om tiden och livet. Utkommer: 22 september. Recensionsdag: 7 oktober.
Johan Wanloo lever ett så händelselöst liv att han till och med drömmer om att han ligger på soffan och tar en tupplur. Något måste göras! Efter att ha diskuterat med sina bättre och sämre jag tar han helt enkelt reda på hur man gör för att smaka på livet. Utkommer 8 september. Recensionsdag 15 september.
De dåliga vännerna från Fattigt skryt försöker leva sunda liv på varsina håll, men i Lord All Smitey återförenas de motvilligt och ger sig ut på en resa. Är det ödet? Är det slumpen? Vissa människor kanske inte är menade att vara lyckliga. En ösig och hysteriskt rolig roadtrip av Cecilia Vårhed. Utkommer 21 augusti. Recensionsdag 31 augusti.
Anders Annikas, vik. chefredaktör Stortorget 1, 111 29 Stockholm. Mail: anders[at]ordfrontforlag.se
Sofia Olsson, förläggare Stortorget 1, 111 29 Stockholm. Telefon: 0704-10 20 86 mån-tors kl 9-15. Mail: sofiao[at]ordfrontforlag.se
International rights Alessandra Sternfeld, AM Book. Mail: alessandra[at]am-book.com
Prenumerationsärenden Nätverkstan Ekonomitjänst. Mail: galago[at]natverkstan.net. Telefon: 031-743 99 05 (tis-ons kl. 9-12)